Staden efter Corona - så görs den mänskligare - a podcast by Sveriges Radio

Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer?

Hundratals städer har experimenterat med temporära cykelbanor och andra åtgärder för att underlätta för cyklister och gångare, och därigenom minska smittspridningen. I Bryssel har hela stadskärnan omvandlats till gågata och i Rom ska 150 kilometer cykelbanor anläggas på bekostnad av biltrafiken.
I Paris och Barcelona pågick redan före Corona en utveckling mot städer mindre centrerade kring bilen. I Paris vill borgmästaren ta bort 72% av alla parkeringsplatser för att göra plats för cykelbanor. I Barcelona ska farten på nästan alla gator sänkas från 50 till 30 km/h.
Coronakrisen är långt ifrån första gången som städers utformning påverkas av sjukdomsutbrott. I mitten av 1800-talet var städerna smutsiga och ohälsosamma platser att leva på. Men ständigt återkommande sjukdomsutbrott drev på en utveckling mot mer hälsosamma städer och tvingade fram införandet av moderna avloppssystem, rinnande vatten och offentliga parker. På samma vis kan coronakrisen idag föra med sig att vi börjar ställa frågan hur hälsa är kopplad till urban design.
I programmet hörs: Andrew Karvonen, stadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Michael Donaldsson, kommissionär för digital utveckling i Barcelona, och Tigran Haas, föreståndare för Centrum för framtida stadsrum.
Reporter Marcus Hansson
Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Further episodes of Vetenskapsradion På djupet

Further podcasts by Sveriges Radio

Website of Sveriges Radio